Mot helt nya utmaningar, på ganska välkänd mark.

Mot helt nya utmaningar, på ganska välkänd mark.

Att byta jobb är för många en väldigt stor sak, och innebär oftast nya spännande utmaningar på olika sätt. Så ska det såklart vara, annars är det troligen onödigt att göra förändringen. För mig är det exakt likadant nu, men ändå på nåt vis helt tvärt om…

Jag har bytt stol ett antal gånger genom åren. Från det att jag flyttade hem till Dalarna igen efter att ha turnerat runt med lite olika rockband så har jag sysslat med musik. Det tog ordentlig fart 2006 då jag inledde ett samarbete med Melodifestivalaktuella The Poodles som jag jobbade intensivt med i ca 3 år. Någonstans där i den vevan blev jag bekant med Pär och Joakim i Sabaton från Falun och vi inledde ganska direkt ett samarbete som i grunden innebar att jag skulle fixa till deras oerhört trista och röriga hemsida. Vilket jag gjorde.

Men är man en person som kallas ”kreativ entreprenör” så räckte det ju inte med att enbart syssla med uppdateringar på en webbplats. Nya funderingar kom i gång och vi gjorde en hel del fiffiga saker tillsammans, jag & Sabaton.

Hösten 2007 bestämde vi oss för att göra ett stort releaseparty för deras kommande skicka ”The Art of War”. Ett party hemma i Falun som skulle rymma alla våra vänner, familj och fans i närområdet. En storslagen kväll på någon lämplig krog med fokus på bandet var ursprungs-idén. Den idén reviderades ganska snart och uppgraderades till en 1-dagarsfestival i en stor lokal, som vi fyllde med 1 600 människor, på gamla regementsområdet i Falun, och därmed var konceptet ”Rockstad: Falun” ett faktum.
En festival som i skrivande stund just avverkat sin åttonde upplaga och är inne i planering inför upplaga nummer nio hösten 2016. Med en beräknad besökssiffra på ca 15 000.

Hur som helst. Sedan den kvällen i juni 2008 har det runnit massor med vatten i Falu-ån och vi har lyckats med saker som ingen runt om oss trodde. Sabaton har växt till att bli en av landets största musikexporter, vi har vunnit priser och fått guldskivor. Nu har jag lånat den klart. Sabaton får tillbaka sin Rockbjörn i dag. Ett pris de bara sett på galakvällenVi har turnerat runt i hela världen och framgångarna blir bara fler och fler. En tillväxt som vart oerhört skoj, och såklart oerhört krävande. För mig har det inneburit att ju större bandet blivit, desto svårare har det blivit att hängt med i allt som händer. Sitter man i Falun och har sin uppdragsgivare ute på turné någonstans på jordklotet så blir kommunikationen lite lidande.

Mina uppgifter blev helt enkelt svårare att genomföra, och det har fört med sig att jag helt enkelt tappade lusten gradvis under några år. Det är dessutom inte lätt att vilja massor, men inse att det är omöjligt att hinna med det man vill samtidigt som man ska sköta andra sysslor och se till att dra in tillräckligt med pengar för mat och hyra mm.
Ekvationen gick helt enkelt inte alls ihop för mig så hösten 2011 tog jag ett steg mot en branch jag aldrig jobbat i innan.

Jag kom då i kontakt med NORKAY, en reklambyrå i Falun, och det slutade med att jag började jobba som projektledare på deltid, och fortsatte med band och festival-planerandet på den andra deltiden, dvs hela resterande dygnets vakna timmar på ett ungefär.
Det blev en mycket lärorik period som gjort att jag breddat min kompetens inom reklam och marknadsföring, jag har skaffat massor med nya bra kontakter och jag har fått en del nya vänner för livet. Kul på jobbet.

NORKAY har jag vart med i projekt för bland annat Leksands Knäckebröd, Frebaco Kvarn, Falu Rödfärg, Rolf Ericsson Bil, Euro NCAP, Ctec, Creator, Carl Larssongården, de större restaurangerna i Falun med fokus på nyöppnade Blackstone Steakhouse, DIÖS, samt en drös med andra företag och varumärken. Kort sagt, en massa skoj saker!

Mina sysslor på NORKAY har varierat från att leda projekt, helt eller delvis, till att producera webbplatser, radio och tv-reklam. Varierande, och oerhört givande med suveräna kollegor och spännande projekt. Från 1 jan 2015 klev jag dessutom upp på en heltid på NORKAY och stormtrivdes på alla sätt.

Men under sommaren 2015 började jag inse att jobba heltid på en reklambyrå, och vid sidan om vara den drivande kraften bakom en rockfestival som i dag anses som en av de större och mest betydande inom vår genre i Sverige helt enkelt inte är hållbart längre.
Jag insåg dessutom varje gång jag träffade Pär och Joakim i Sabaton att vi glidit ifrån varandra de senaste åren. Vi jobbar på ungefär som vanligt, men vi gör inte längre saker tillsammans på samma sätt och i samma utsträckning som tidigare. Vi drog heller inte riktigt åt samma håll längre, trots att vi för den skull inte drog åt skilda håll. Svårt att med ord beskriva det mer korrekt än att vi skulle, med ganska enkla medel, kunna gå spikrakt åt exakt samma håll igen, med ganska enkla medel.

Mitt under festivalen i Augusti 2015 så tog jag två individuella möten med mina gamla kumpaner och förklarade hur jag kände, och lite hur jag ville framledes. Att jag gärna vill tillbaka mer till hur vi jobbade från början, jag ville vara mer involverad, och ha mer definierade sysslor. Jag förklarade dessutom en drös med ideér jag hade för festivalens och bandets framtid, och att jag har hittat energi och drivkraft att sjösätta några av planerna i stort sett direkt, men att tiden helt enkelt inte finns längre, just på grund av att jag förväntas vara på mitt jobb heltid och sen hinna / orka mer på fritiden än tidigare. Helt otänkbart dvs. Jag ville heller inte riskera ännu ett förhållande genom att jobba för mycket. Hjärnan mår ju såklart bra av hårt arbete, men den måste vila lite också. I trygg familjemiljö.

Dessa två korta möten med Pär och Joakim resulterade redan ett par veckor senare i ett erbjudande att börja jobba heltid med bandet och festivalen. Ett erbjudande jag i praktiken tackade ja till redan samma dag, även om jag sög lite på det under en veckas semester. Jag visste ju vad jag innerst inne ville.Premiäranvänder nygamla Crewjackan. @jonasasplind är skitsur för han fick ingen egen

Nu har det gått ett par månader, jag har fasat ut det mesta av sysslorna på NORKAY (med några få undantag som jag troligen ska fortsätta med även framledes) och jag har börjat hitta nya dagliga rutiner, nya sätt att tänka framåt, och framförallt så har jag börjat känna hur drivkraft och fokus börjar återkomma igen. Nu känns det helt okej att kliva upp på morgonen. Jag ser fram emot en ny vecka på ett helt annat sätt än tidigare, och jag kan helt själv planera mina arbetsdagar så de passar mig själv bäst. Jag får jobba med det jag brinner för, och jag känner att dialogen med Pär, Joakim, och alla andra kring Sabaton per automatik förbättras för varje dag som går. En känsla som är svår att sätta fingret på, men man kanske kan kalla det för trivsel? Arbetsro? Frihet? Tja… Det känns i alla fall bra. Mycket bra.

Så, efter 5 år som egen företagare / konsult etc så är man nu anställd, av en enda arbetsgivare. Märkligt skönt. Och det är dessutom precis lika skönt att fortfarande känna att jag är en liten del av NORKAY, trots att jag inte längre jobbar där.

Och nu ska här göras fiffiga saker! Hej hopp!

There is 1 comment for this article
  1. Pingback: Couvert.se - Vad är det, och har du skaffat nytt jobb?

Kommentera gärna här nedan!